Resan, den helvetiska resan hit. 1

Allting började jättebra...Under tågresan var Agnes åksjuk men det löstes upp när hon fick lyssna på Kanye West. Väl på Arlanda hade vi all tid i världen innan vi skulle gå på planet. Incheckningen gick väldigt bra, vi kunde checka in för alla tre flygningarna sa damen bakom disken, vi skulle inte behöva bry oss om bagaget förrens i Calgary. Hon sa också att S inte behövde betala något för sina skidor. S ville använda tiden till att testa sitt trådlösa internet och då passade Agnes på att gå och köpa något att dricka. Hon kom tillbaka med en egg and bacon mcMuffin, vatten och apelsinjuice. Väl på planet somnade båda redan under uppstigningen. Agnes hade köpt saltlakrits som hon började äta frenetiskt av när hon senare hade vaknat.
På Heathrow slussades vi ganska snabbt vidare till det stängda området och kunde då njuta av att vinna tid på att vi redan hade checkat in. Trodde vi. så snart S hade lokaliserat sitt plan visade det sig att han skulle gå ombord redan då. Agnes plan hade inte ens en gate så hon satte sig framför en informationstavla och åt lakrits.


Resan till Kanada var helt okej. Jag hade huvudvärk i början men den försvann efter lite sömn och mat. Jag satt bredvid ett kanadensiskt par som också skulle till Calgary och precis som jag var de lite oroliga för att vi bara skulle ha 40 min på oss i Ottawa för att byta flyg. De stoppade en flygvärdinna som berättade för oss att vi dessutom var tvungna att plocka upp vårat bagage och återinchecka det för att tullen skulle kunna kolla igenom det om de ville. Så sista delen av resan var vi duktigt nervösa alla tre.
Väl i Ottawa hamnade vi i en förbluffande lång kö för att kolla passen. Passinspektören skickade mig vidare till immigrationskontoret för att få arbetsvisumet. Väl där förklarar jag att jag ska med flyget 18:30. Tjänstemannen kollar på klockan och konstaterar med en bister min att den är 18:30 - det kommer bli svårt.
När jag går för att hämta mitt bagage visar det sig att skidorna har försvunnit och jag får fylla i en blankett. Jag blir också stoppad av en narkotikapolis med hund som söker igenom mitt handbagage. När jag till slut kommer ut ur ankomsthallen och till en air-Canada representant får jag veta att nästa flyg till Calgary går morgonen därpå och dessutom via Toronto. Jag kan välja mellan att spendera natten antingen på Ottawas flygplats eller på Torontos. I det ögonblicket var jag lagom munter, som ni kan tänka er. Vi lyckas i alla fall få iväg ett meddelande till Agnes som säger när jag kommer och att vi ska ses på hostelet som vi reserverat plats på i Calgary.
Jag väljer att flyga direkt till Toronto för att åtminstone skjuta upp flygplatssovandet en aning. Under resan ditt peppar jag mig lite och lyckas bli bättre till mods så jag bestämmer mig för att gå till incheckningen i Toronto för att se om det inte finns någon chans att komma med ett tidigare plan till Calgary, som jag vet skulle ta mig dit samma kväll. Jag hamnar hos en riktigt trevlig kvinna som glatt berättar att hon kan sätta mig på stand-by (ifall någon inte dyker upp) medan hon tjattrar och skämtar med kvinnan bredvid. Stand-by biljetter visste jag inte ens existerade, eftersom de i Ottawa inte hade berättat om den möjligheten.
I det största fallet av tur-i-oturen jag har upplevt kommer jag med planet som anländer bara 4 timmar senare än mitt ursprungliga plan och bara 2 timmar efter Agnes. Därefter åker jag till hostelet och väcker Agnes, som ni förstår, blir rejält glad av att se mig.

Sebastian