Banff, och Sebastians födelsedag

Vi kom till Banff i tisdags kväll och kunde snabbt konstatera att staden är snäppet vassare än Blairmore. Affärer, caféer, vilda djur, vackra berg var man än tittar och kanske framförallt massa folk som rör sig på gatorna. Banff är helt enkelt allt som Blairmore inte var. Första morgonen när vi gick ut och skulle promenera ner till stan stod det ett par rådjur mitt i vägen. Igår morse såg vi 3-4 älgar (elk) utanför fönstret när vi skulle äta frukost. Vi gick ut för att ta lite bilder på dem och fick se runt 15 mer. Det verkar som att de ofta rör sig i flock till skillnad från våra älgar, är lite mindre och har annorlunda horn, så det finns en del skillnader. De har "moose" här också som ska vara betydligt större men någon sådan har vi inte sett än.
Planen var från början att hitta ett jobb här under de tre veckorna vi har kvar. Tyvärr kräver många arbetsgivare att man ska binda sig för hela sommaren så i stället jobbar vi som volontärer på ett hostel. Fyra timmar per dag så får vi boende värt 30 dollar och behöver bara betala maten.
Idag fyller jag år så vi tog ledigt från volontärandet och tog en rejäl sovmorgon. Efteråt åt vi en lugn och rejäl frukost. Sedan tog vi oss till Banffs övre varma källor. Spenderade två timmar omväxlande i 40 graders vatten och 5 grader luft - väldigt avslappnande. Toppade med gratis pasta sponsrad av en slags nationalparksorganisation. Jag antar att de har hittat ett sätt att nå ut till ungdomar med vad de nu har för budkskap. Avslutade med lite nachos och en öl hemma på rummet. Sammantaget en riktigt slapp och sjysst födelsedag.

Sebastian

Slutet. Och Början

Nu har Castle Mountain Resort stängt och idag reser de sista personerna i personalen ut ur lilla Crowsnest Pass och lämnar Blairmore.
Snart är det borta
Nu syns det inte mer.

Allt avslutades dagen efter stängning, måndag, med personalåkning och grillning samt en fem sex fat med öl. Även ett litet band hade anlitas dagen till ära. Bussen hem till Blairmore gick vid kring tio, så var det tänkt iaf, vi kom nog iväg först vid halv elva skulle jag tro. Anledningen; faktumet att det var så många som aldrig skulle få se varandra igen hade varit starkt bortglömt under dagen men kom nu ikapp. Inte helt oväntat blev det en hel del tårar och löften om kontakt.

Så igår packades de sista ägodelarna i rum 129 i Crowsnest Center, Blairmore. Många väskor blev det, som tur var kunde Spencers pappa som kom och hämtade Spencer, köra även oss till Calgary där bussen till Banff väntade. Tyvärr kunde han inte köra oss hela vägen eftersom vi kom i rusningstid och det skulle gå fortare för oss att ta pendeltåget till busstationen. Tyvärr var det ganska mycket rusning på tåget. Och vi hade, som redan nämnt, väldigt många väskor.

Efter att ha gått av en station alldeles för sent hamnade vi ute i någon förort. Väskorna staplades på hög och sedan vinkades en taxi in så fort som möjligt. Vi kom till busstationen i precis lagom tid och hann pusta ut lite innan det var dags att stiga på bussen.

Resan dit var i skymningstid och väldigt vacker. Nu bor vi på en höjd med underbar utsikt ut över snöklädda berg.

Agnes