Nu är jag sjuk. Lite sjuk iaf, jag är hemma på en i-förebyggande-syfte-dag. Vad gör man på en sån dag? Jag ska nog inte gå ut...fast det är det som behövs. Handla och hitta brevlådor behövs, en brevlåda räcker. Fast jag ska nog gå ut och fotografera det stora sneda istappen. Det blåser visst så mycket här att istapparna är sneda. S är väldigt fascinerad av det.
Idag ska vi göra helstekt kyckling. Fast jag funderar på om man kanske inte skulle ta ock stycka den, den går fortare att tillaga då. Men hur styckar man en kyckling?
Igår såg vi en mus. I köket. Det är den sjätte sortens djur jag har sett sen jag kom hit. Inte vad jag hade hoppats på. Vi ska köpa fällor och kanske gift. Jag kan inte låta bli att tycka lite synd om den, den var så liten. Skillnad var det med odjuret i köket vi hade i Kuala Lumpur. Och på terrassen och på gatan och på marknaden. Kuala Lumpur är en ganska smutsig stad.
Hur som helst vill jag dock inte dela med mig av maten till någon, S och jag upptäckte för någon dag sedan att maten är inte alls billigare här. Eller så har vi börjat äta mer. Vi kommer iaf verkligen inte gå minus som endel andra gör här, men det är för att alla tror att det blir så himla billigt med våran personalrabatt. Vi får endel kommentarer för att vi lagar seriös mat och alltid har lunchlådor. Den konstigaste var nog dock att vi äter ganska mycket för att vara "little people" (i Seinfeld refererar man till little people som dvärgar).
På återseende.
Agnes
söndag 3 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej Agnes och Sebastian!
Jaha, nu har jag också lärt mig hur man styckar en kyckling, i alla fall rent teoretiskt.
Jag har alltid gjort på mitt eget sätt, utan att kolla upp det hela. Det är kanske därför kycklingbitarna sett som de gjort. Kött och ben ihop, tjoff tjoff...
Kul att du lärt dig åka skidor, Agnes. Men vad tycker du om skidåkning? Och hur är backarna, Sebastian? Är de som i svenska fjällen eller som i Alperna?
Det här med maten vore också kul att höra lite mer om. Kan ni äta på någon personalmatsal med rabatt? Hur är den kanadensiska maten?
Och vad menas med "little people"?
Kramar Marita nyfiken...
Little people trodde vi betydde dvärgar, det var därför vi blev lite fundersamma när vi kallades för det. Man beskriver nog skidåkningen bäst som en blandning mellan svenska fjällen och Alperna plus en massa snö. Både fallhöjden, själva höjden på bergen och lutningen ligger lite emellan Sverige och Alperna skulle jag tro. Vi har ingen personalmatsal men vi har en cafeteria med 40 % rabatt och ett personalrum/omklädningsrum där vi äter. Maten i cafeterian är dock väldigt nordamerikansk (=onyttig) och skulle bli väldigt enformig i längden så vi försöker ta med mat så mycket vi kan. Vi lagar aldrig mindre än fyra portioner på kvällarna och sen fryser vi in maten så att vi konstant har 10+ rätter att välja mellan.
Skicka en kommentar